Oerhört tungt att överleva fram till jul-ledigheten. Såhär såg fb uppdateringarna ut vid den tidpunkten. Jag var stressad, trött å lättretlig. Minsta lilla motgång brann jag av direkt på både vänner å kollegor.
Å såhär såg det ut på kvällarna, helt slut å ledsen.
Så Jag är Oerhört tacksam för att jag fick lite egen tid efter Jul & bara kunna koncentrera mig på jobbet å inte stressa.
Nubbe har fått varit i Stöde på långsemester i nästan 2 månader medan jag jobbat. Är Oerhört Tacksam för att mina föräldrar villa ha honom. Det räddade oss båda. Som jag skrivit tidigare har det varit jättejobbigt att hinna med honom& speciellt att rasta honom & själv äta på luncherna. Vintern är alltid värst.. Snöigt, kallt och allt tar längre tid. Sopa av bilen om de snöat, klä sig varmt, åka å släppa honom så han får springa av sig lite och de ställena är begränsade till 2 på vintern då alla andra ställen inte är plogade & sen kan de även vara upptagna. Sen ska man hinna äta själv och det lyckas inte alltid. Har stressat som ett djur för att hinna med att göra det så bra som möjligt för honom. Men korta raster & långa ensamma dagar är inte bra för honom & samvetet plågar mig ständigt. Jag visste inte hur länge jag skulle orka och jag kan inte nog säga hur Tacksam jag är över att de kunnat ha honom en tid. Pappa skickade bilder då å då och jag for hem några gånger också. Det var ju inte meningen att de skulle bli såhär.. men Husse lämnade oss för att bo å jobba i Norge. Tänkt var väll också att han skulle komma hem var annan helg el 1 ggn i månaden. Det blev 6 ggr på 1 år. Vi har gjort vårt bästa för att klara oss.. ibland med nöd å näppe.
Bilder från Stöde. Han är så glad å nöjd bara han får vara med. Å med ska han verkligen vara.. hjälpa till likosm :) för ska de öppnas en förådsdörr el köksskåp så är han alltid först in m huvudet :)