Operationen blev efter lunch samma dag jag skrevs in.
Låg å titta på valräkningen tills det var dags.
Även denna gång blev det en öppen operation på exakt samma ställe.
Det skulle varit titthål men efter alla undersökningar/röntgen ville de öppna och kolla igenom allt noggrant.
Eftersom dom tyckte att operationsärret var mycket fult gjort av Östersund skulle dom snygga till det också.
Dvs sy ihop mig istället för att häfta.
På operationssalen blev jag jätteorolig när jag var tvungen att vara helt vaken vid ryggmärgsbedövningen.
Förklarade att jag redan var borta när jag fick den i östersund, men fick höra att man inte Får göra så.
Dessutom har jag efter det känselbortfall i vänster lår.
Hade flera sköterskor runt mig samt en läkare vid namn Grzgorz som sa att han gjort hundratals ryggmärgsbedövningar och efter lokalbedövning så kände jag som tur var ingenting.
Mycket tacksam för all värme & omsorg från alla då jag var så rädd för dendär jävla sprutan.
Vaknade sent på kvällen.
Det var tyvärr inte lika lång skön dvala som i östersund pga en obekväm säng. Den var stenhård och det gjorde ont hur man än låg.
Och precis som förra ggn skulle dom ha upp en ur sängen innan rummet slutat snurra. Och dom gav sig inte förrän man satt på sängkanten och spydde. Så förbannat onödigt då det gör ONT som nyopererad.
Förutom äggstock & äggledare så togs det bort några lymfkörtlar.
Dom hittade även endometrios enda nere vid äggstockarna.
Inte undra på att jag hade så ont vid mens.
Det diskureades långt före om de skulle ta alla lymfkörtlar.
Det skulle troligtvis innebära att jag skulle få lymfödem i benen och ben som trädstockar.
Som tur var tyckte dom att jag var för ung och sportig för det.
Dessutom var det bra om de fanns kvar om jag kommer behöva strålning.
Även denna gång organen växt fast i varandra.
Kan lätt bli så efter operation och de kommer troligtvis växa ihop igen. Men har man inte besvär av det så gör det inte så mycket.
Dock inte bra om man har cancer då den lättare sprider sig då.
Jag fick åka hem på tredje dagen efter op.
Tur att jag har mina föräldrar som kom å hämtade mig för jag hade aldrig orkat tagit tåget, och speciellt inte bärandes på en ryggsäck.
Bara att gå till apoteket och hämta ut blodförtunnande sprutor var en utmaning då apoteket låg i andra änden av sjukhuset.
Var tvungen att vila på en stol i väntan på medicinen och jag hade ganska ont också.
Var helt slut när jag väl kom ut i bilen.
Sedan sov jag större delen av resan hem.
Denhär operationen tog mer av mig än den förra.
Har man gjort 2 större operationer under loppet av 3 månader så tar det ganska hårt på kroppen.
Nu väntar 6 veckors läkning och långsamma promenader igen.
Förra ggn vare vår. Nu äre Höst.
.jpg)
