Jag & min vän Carina åkte till Vemdalen och tittade på Eurasier valpar idag. Eftersom både Diesel & Morris tyvärr inte finns mer har hon nu börjat fundera på en ny vän. Det var riktigt jobbigt för henne när hon miste den sista. Både Diesel & Morris fick långa lyckliga liv, men det är fruktansvärt att bli ensam kvar när man aldrig varit utan hund.
Det är precis som att mista en partner man levt nästan hela sitt liv med. Dom fattas en så mycket att man tappar sin egen livsgnista.
Vi återvände till Risan Gårdens Eurasier i vemdalen.
Jag har varit där en gång tidigare med en annan vän och med tanke på att både Diesel & Morris kom därifrån är kennelvalet enkelt.
De är fina människor & en omtyckt kennel.
Carina funderar på en valp från nästa kull, runt Februari 2024.
Men de betyder ju inte att man inte kan gosa lite med dessa ullbollar.
Hon hade då Lejonvindens kennel och där var man ju in å snusade varje gång det kom en valpkull.
Jag tror hon som mest hade 8-10 vuxna Leonberger och jag minns att jag brukade stå på balkongen och titta när de gick förbi varje morgon & kvällspink. Gullan först och sen kom dom, lösa & polimasandes på rad. Och sist av alla kom alltid Gynter som var störst, typ 10 m efter utan nån som helst brådska.
Såg ganska roligt ut 😊
I Juli 2020 hade hon både Leonberger & Eurasiervalpar som jag & Carina var dit & tittade på.
Jag minns det med både vemod & glädje.
Jag mådde jättedåligt just då och det gjorde så otroligt Gott i hjärtat att få famnen full av de små liven 💗
