Jakob & Jag har gått skilda vägar för ett litet tag sedan.
Han flyttade för 1,6 år sedan och har kanske varit hem 5 ggr under den tiden och jag har ingen lust att flytta efter någon som absolut inte skulle ha gjort detsamma för mig.
Då är jag hellre ensam å det har jag ju varit länge nu endå.
Jag stod också i valet å kvalet för några veckor sen om hur jag skulle hantera ett par killar som visar intresse.
Väldigt förvirrad ang det faktiskt..
Hur som helst börjar det känslomässigt luta över åt ett håll.
Ett håll jag minst av allt kunnat anat.
Ett håll jag har väldigt svårt att förlika mig med.
Allt är så förvirrande, osäkert och skört så jag har svårt att greppa det just nu hur jag än vrider å vänder på det.
Det är så nytt, så annorlunda.
Mer om det tänker jag inte säga just nu.
I allafall pratade jag om det hela med min Moster.. å hon sa nått ganska roligt faktiskt.
- Tänk inte så mycket & vänta inte bort ditt liv.
Bara kör, å kör du i diket så byter du "Bil", det är ju så karlarna gör !! :)
Måste erkänna att de ligger en viss sanning i det hos vissa män,
ja kvinnor också givetvis. I allafall kom jag fram till att jag Måste nog tänka liiite till :)
Å när det kommer till att tänka, analysera, vrida å vända på precis var enda tanke som går, så är jag helt enkelt oslagbar på det.
Tydligen tycker han också det eftersom han gav mig denhär i gåva i samband med all hjälp med veden å sa:
- Detdär är sååå DU !!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar