Rädslor

Om man blivit riktigt sårad någongång, så är det något som sitter i hela livet.
Man kan aldrig någonsin glömma den smärtan..
Hur Ont det gör att bli totalt tillintetgjord utav någon man litat fullständigt på.
Sedan dess har man byggt upp en Stor Försvarsmur ifall det nu skulle hända igen.
För i början kände jag att Hellre Dör jag än att gå igenom samma sak igen.
Det klarar jag aldrig.
Men hur hög å bra dendär muren än blir så kan det hända igen.. och göra precis lika ont.
Men nog lär man väll kravla sig upp från det också.. å börja om igen.
Ända sättet att helt skydda sig är ju att bli en Eremit, att aldrig släppa in någon.
Men vad är det för liv ?

Livet är inte en dans på Rosor.. å det är väll meningen att det ska vara så.
Det hör väll till att man ska bli trampad på någongång också.. och veta hur det känns.
För då har man ju lärt sig hur man inte ska göra mot andra i allafall.
Men nog finns rädslan Alltid där för oss alla att bli Riktigt sårade.
Men har man inte upplevt det så har man väll heller aldrig Levat.
Livet är hårt.. det e lika bra att man vänjer sig vid det.

Jag sårade en vän igår... prata innan jag tänkte å det blev så fel.
Fick en utskällning så jag trodde jag skulle få en Infarkt :)
Å hela dan var förstörd.. å det värkte i hjärtat.
Men så börjar man tänka efter å inser att det är ju faktiskt så.
Man har gjort sig själv till Eropas största Offer för det som hände..
Å jag tyckte faktiskt att jag var det.. för smärtan var Bedövande å den kommer aldrig att gå bort å rädslan kommer alltid att finnas där.

Men det e Nog nu.. inget mer Offer känslor.
Jag behövde höra detdär för att vakna upp. Tack !
/ A*

Denhär låten är till Mormor..
Hon hade en Stort Hjärta, men en vrå av det var alltid hennes egen.