Adressändring

Jobbar natt, 3dje av 5 denna vecka.
Har nyss ordnat adressändring from den 2 Juli.

Dethär med att flytta ihop har det tjatats om sedan långt över ett år tillbaka nu och ju mer han tjatat desto längre har jag väntat.
Jag tror han märkte det till slut för nu har det varit tyst ett tag.
Tror han insåg att hon måste få komma själv, när hon känner sig redo. Å det gjorde hon.

Den sista Juli ska jag vara ute ur min lägenhet.
Förra veckan visade hyresvärden lägenheten för en tjej och hon bestämde ganska fort att hon ville ha den och undrade om jag kunde tänka mig att flytta tidigare.
Nej, de kan jag inte. Jag kommer att behöva mina 3 månader för att flytta i etapper för att det inte ska bli kaos för mig.
Jag plockar med mig lite varje gång och försöker göra plats för det.
Jag är inte bra på att hetsflytta å samtidigt behålla förståndet.
Knappt man håller ihop det som det är när man inser hur mycket grejer man faktiskt har. Helt sjukt.
Hur som helst kommer det kännas skönt sen, när man rensat bort det man inte längre behöver.

Så varför har jag väntat så länge ?
Mycket för att det är ett Enormt stort steg för mig.
Jag har aldrig flyttat in hos någon annan tidigare, och jag har aldrig levt med någon som har barn heller, å här finns 3 :)
Men mest för att jag varit Osäker. 
Inte på det jag  känner, utan på hans känslor för mig.
Men det har gått nästan 2 år nu och han har visat på alla sätt han kan att han fortfarande vill ha Mig.
Jag är ingen enkel människa att leva med men trots alla mina fel & brister är han fortfarande villig att försöka och det säger en hel del. 
Trots det har jag fått varning efter varning om att inte flytta in/starta i ett hus som han haft och format med någon annan. 
Tydligen dödsdömt enligt många.
Kan till viss del hålla med om att det kanske inte alltid är bra, men det vore ännu värre att köpa ett nytt hus innan man ser om det fungerar.
Detdär är ju barnens hem, där dom växte upp och för inte så länge sedan fick nya rum på övervåningen. Dessutom har dom redan flyttat 2 gånger med sin mamma.
Det kanske är så att det aldrig kommer att kännas som mitt hem, men man måste ju pröva.
Dessutom har han varit noga med att säga att jag får inreda det som jag vill för att trivas. Allt för att det ska kännas som mitt hem också.

Är du säker på dethär nu ?
Jag har ställt den frågan till honom lika många gånger som jag själv fått den. 
Det en sån sak som man vet att man kommer att ångra om man inte försöker så ja.
Må det bära el brista.

En annan anledning till att jag väntat så länge är för att jag verkligen vill att dethär ska fungera.. mer än något annat.
Han är viktig för mig på ett sätt jag aldrig känt med någon annan tidigare och jag vill att det ska bli rätt denhär gången.
Jag har haft lång tid på mig att tänka och känna efter och jag vet vad jag vill ha.
Jag vill ha honom, mer än jag någonsin velat haft nån annan tidigare.