Jag var trött redan första natten och extremt trött nu.
Det har varit lite mycket ett nu ett tag.
Mån den 6e fick jag nycklarna till min nya lägenhet 1 trappa ner.
Och på fredagen lämnade jag ifrån mig nycklarna till den gamla.
Andreas hjälpte mig att flytta möblerna under vissa protester.
Allt annat tog jag själv.
Just börjat fått ordning på det mesta.
Och efter en hel veckas uppehåll i träningen pga flytten så är det fullt ös igen.
Har bara lyckats sova 3-5 timmar efter varje natt.
Av någon anledning tränar jag alltid extra hårt när jag är trött, så det har varit hårda gympass.
I morgon är ingen gymdag men tänkte lägga in ett konditionspass om jag orkar.
I förrgår fick jag för mig att springa i skogarna vid skidstadion.
Var minst ett år sedan jag sprang där sist och det finnas massor av stigar och små vägar att springa på.
Jag brukar alltid lägga upp så jag vet vart jag ska springa men denhär ggn gjorde jag inte det.
Jag drog iväg och sprang på stigen/vägen längs med stora vägen, tills jag vek av uppöver på en stig jag aldrig varit på tidigare.
Det var mycket uppför och jag passerade också ett stort torp mitt i skogen. Hamnade uppe på ett berg inte långt ifrån slalombacken.
Höll vänster hela vägen tillbaka på olika stigar tills jag började känna igen mig igen.
Det var en jobbig men samtidigt härlig tur.
Ca 4 tim kvar av natten.
Är lite orolig för en av mina brukare.
Hon blir 90 år den första Augusti, förhoppningsvis.
Vi har bara 6 brukare på gruppbostaden och man känner dem alla väl vid dethär laget, och några ligger en lite varmare om hjärtat.
Hon är en av dem, med sina stjärnögon, som alltid lyser upp när man kommer. Många ggr genom åren har hon varit allvarligt sjuk och man har trott att hon inte skulle klara sig men hon har seriöst haft över nio liv och jag hoppas verkligen att hon har ett till.
Hon, med hennes anhöriga har så sett fram emot att få fira hennes 90 års dag.
Tyckte inte det var länge sedan jag tog med henne ut på en promenad och hon skrattade av ren lycka över att få vara ute i friska luften och se/göra något annat.
Vi gick en extra lång promenad den dagen.
Undrar hur många nätter man gått genom dessa korridorer i det här stora hyreshuset sedan man började våren 2017 ?
Då var man upp över öronen störtförälskad, älskad tillbaka och odödlig av Lycka.
Den känslan kommer jag nog aldrig att få uppleva igen.
Varje dag har varit en evig kamp sedan den lyckan rann ut och man få vara tacksam för de små små ögonblicken som får en att dra på munnen lite.
I lördags skrev Ante till mig och sa att mitt Ex var på gymmet just när jag var påväg dit.
Tog någon extra runda igen för att ge han chansen att komma därifrån.
Ibland är gymmet helt enkelt inte stort nog för oss båda.
Ibland är jag bara inte stark nog att möta honom..
Undrar vilken jävla idiot som skrev den här notisen egentligen..
Because that:
will take a Lifetime..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar