Hysterektomi

Tidig morgon den 10 Maj tog jag tåget från stöde till Östersund för inskrivning. Mina föräldrar skulle hämta hem mig, eftersom det inte är aktuellt att köra bil el ta sig upp på en buss, el åka tåg med packning som nyopererad.

Den dagen togs blodprover, information om narkos, mediciner och operationen.

Jag försökte få vara utan ryggmärgsbedövningen, men det accepterades inte då smärtan skulle vara för stor utan den efteråt.

Eftersom jag är så rädd för dessa ryggmärgssprutor lovade narkosläkaren "en ung man" att jag inte skulle vara medveten om det

Jag fick även en förfrågan om att delta i en studie vid namn:

HOPPSA= Att ta bort äggledarna el inte vid den livmoderoperation.

"HOPPSA undersöker potentiella risker (komplikationer vid operation,

om klimakteriet kommer tidigare) och fördelar (minskad risk för framtida äggstockscancer), med att ta bort äggledarna vid en livmoderoperation, trots att äggledarna är friska.

Detta är idag okänt.

Jag tackade Nej till den Studien. Tyckte att det var konstigt att de inte redan vet sånt 2022. 

Jag sa att de fick ta bort dem om de inte såg ut som det skulle.

Jag vill inte vara en försökskanin då jag inte vill hamna i klimakteriet ännu. 

Och för er som inte vet: 

Man kommer INTE i klimakteriet för att man tar bort livmodern. Livmodern är bara en muskel. 

Du kommer i klimakteriet om du tar bort äggstockarna.

Dusch på kvällen, dusch tidig morron å sen rullades jag iväg.

Jag hade fått nån typ av lugnande för jag minns att jag låg som i halvdvala där nere utanför operationssalen bra länge innan.

Minns det som kaotiskt, med läkare & sköterskor som sprang fram å tillbaka, ett ständigt sorl av röster & en radio i bakgrunden men jag låg så skönt där i halvslummer.

Vaknade till när det var dags att rullas in på operationssalen.

Det sista jag minns är att de ville att jag skulle lägga mig på sidan i fosterställning och jag visste vad det betydde och tänkte att nu kommer det att göra jävligt ont, men där försvann jag ganska på ögonblicket.

Vaknade på eftermiddagen/kvällen och minns att någon försökte berättade för mig hur det hade gått, men jag var för trött för att ta in någonting. Jag kunde inte ens öppna ögonen utan att rummet snurrade. Jag ville bara bli lämnad ifred och stanna i min dvala som var riktigt jävla skön.

På natten svettades jag ut narkosen. 

jag svettades så mycket att de fick badda pannan på mig. 

Och jag spydde varje gång jag drack vatten. 

Och det gör förbannat ONT att kräkas när magen just blivit ihopsydd. 

Dagen efter ville de ha mig till att kliva upp och gå.

Men rummet snurrade fortfarande då jag öppnade ögonen.

Men då skulle jag sitta på sängkanten. Och dom gav sig inte förrän jag spydde igen. Och så gjorde dom 2 ggr trots att jag sa att det inte skulle gå.

På eftermiddagen och kvällen först vågade jag stå vid sängkanten och senare gå en liten stund åt gången.

Min gynekolog, som även opererat mig kom för att berätta hur op gick, eftersom jag var halvt sövd den första ggn.

Det var lite att ta in så vi tar det nästa gång jag skriver.

Jag fick i alla fall åka hem på andra dagen efter operationen.

Mina föräldrar hämtade mig.

Glad, Tacksam för att dom finns och alltid ställer upp.