De Osynliga..

Idag höll jag på att ha ihjäl min bästa kompis.
Finns ingen som kan reta mig mer än han.
Finns inte många som kan göra mig så ledsen som han och inte heller finns många som kan göra mig så glad som han kan.
Bara att gå på byn å handla m Ante kan vara en Oförglömlig Upplevelse så roligt som vi har tillsammans.

Igår var jag & min nya HP-familj + 2 av mina nuvarande arbetskamrater på JulSPA på Badhuset.
Det var en Annorlunda Upplevelse, med 4 olika bastusittningar med olika dofter mm. Simning, flytning, bubbling och en salig blandning av mat å dryck.
Sällskapet var dock bäst av Allt med Alla Goa, Trevliga, helt vanliga brudar.

Har en vän som inte mår så bra just nu och hennes doktor sa att hon måste ta sig tid till att göra det hon tycker Om & är Bra på.
Det sa min doktor till mig när jag mådde som värst också.
Blev dock lite bekymmrad när hon sa att det inte fanns något hon
direkt tyckte Om att göra el var Bra på.
Alla har något som de är bra på, om än något litet så är det alltid någonting.
Den här vännem är Mycket duktig i sitt arbete.
Hon kan mycket om allt och är alltid hjälpsam om man kört fast.
Jag känner henne inte så bra utanför arbetet men tillräckligt
Bra för att veta att hon är: En Sann, äkta och Ärlig Människa som har såå många fina Egenskaper utan att ens veta om det själv tror jag. 
DET är Sorgligt.

Jag har alltid kännt att jag inte heller är bra på någonting speciellt.
Men jag tycker om att läsa och tycker man om det tycker man oftast om att skriva också, och det gör jag.
Jag kanske inte känner till alla dessa Krångliga, Finare ord som man bör kunna för att skriva riktigt bra men jag gör mig Förstådd.
Förstådd utan att krångla till det bara för att det ska låta bra.
Det jag skriver kommer från Hjärtat.
Och för mig är det vackrare än alla dessa besvärliga ord/meningar som i Princip betyder exakt samma sak.
En annan gåva jag har är att jag ser Människor som många andra inte ser.
El rättare sagt, Inte VILL se.
Jag talar om männislor som många inte vill se för att de är lite Annorlunda.
De som blir till "De Osynliga"
Jag var själv en av dessa Osynliga under nästan hela min skoltid.
Jag var störst i klassen tom 7an.
Längst, tjockast och Absolut fulast.
Jag var den tjejen som var så Ful att jag inte ens kunde vara osynlig.
När jag gick i 6an var jag livrädd för att gå igenom den sluttande långa korridoren med bås hela vägen för att komma till matsalen.
Där brukade alltid Högstadiets killgäng sitta.
Och en dag när jag gick förbi ett av dessa bås fullt av killar skrek en av dem inför alla hans vänner och mina också, att jag var det Fulaste han sett.
Så Ful att han mådde illa när han såg på mig och var tvungen att vända sig bort.
Det gjorde något så fruktansvärt Ont och jag kände mig såå liten.
Det kommer jag aldrig att glömma.

6 år senare hade jag växt Om mig ganska regält.
Jag gick tredje & sista året på gymnasiet och var ihop med en kille från Nedasnsjö.
Vi umgicks ganska mycket med En av hans bästa Kompisar och hans tjej som bodde granne med han då.
Verkligen Jättetrevliga, Goa människor.
En kväll när vi varit på PubbAfton på ByStugan skulle vi fråga om vi fick låna kompisens bil till Matfors fram å tillbaka.
Hans Kompis som var på ByStugan när vi frågade sa att det fick vi väll, På ett villkor:
- Att jag får en kram av Annie ?

Jag undrar vad killen med det Mörka håret & Blå ögonen som dansat med mig tidigare, skulla ha gjort om han vetat att Flickan han nu Bad om en Kram, var samma flicka han kallade FUL 6 år tidigare.
Jag hade vetat att det var han från första ögonblicket vi blev presenterade.
Man glömmer aldrig ögonen på någon som gjort en så illa.
Men det fick han aldrig veta.
Hur kan en Människa som varit så elak Egentligen vara så Go ?
Det kan man fundera på..
Människor kan förändras mycket på 6 år.

Dagens kram går till Alla dessa Människor som många inte Vill se för att de är Annorlunda.
De är de verkligt fina Människorna.
/A.