Helg som Alla el de flesta ser fram emot.. vanligtvis ledighet å vila.
Det är det inte för mig längre..
Det är helgerna som är jobbiga för mig. När man är själv och inte har nått vettigt att göra. Det är då tankarna, funderingarna och Ångesten kommer krypande.
Tvätta ska jag göra men det sköter ju tvättmaskinen själv.
Städa behöver jag inte göra.. men kan hända att jag gör det bara för att ha nått att göra och försöka hålla tankarna borta.
Igår när jag kom från jobbet var jag stressad och små irriterad.
Inte för att det var mycket att göra utan för att man oroar sig för vad man ska göra när man kommer hem.
Jag gick å simma.. igen. Det blev 60 längder.
10 extra av Ren Ilska. Ändå var jag upp i varv när jag kom hem.
Å så kom tankarna.. och Ångesten.
Den river och sliter sönder en invärtes så man blir alldelse förstörd. Hjärtklappning, illamående, Panik, och om man just har ätit får man inte behålla maten särskilt länge.
Jag vill inte ha det så, men jag vet heller inte hur man gör för att inte bli så. Kommer det så kommer det och det du ska göra är att vänta ut det. Stå emot/ta spjärn mot alla dessa tankar. Och Det är lättare sagt än gjort..
Pratade lite m Ante igår om varifrån det kommer..
Det vet jag inte...
Inbillar mig att det är för att jag saknar Aragorn och inte har någon att lägga min Omsorg på längre.
Ingen som lägger huvudet på sned å lyssnar när man pratar längre.
Ingen som står å viftar på svansen när man slår upp ögonen varje morgon.
Det fattas mig.
Sorgen blir lättre att bära m tiden, men den där saknaden kommer alltid att finnas kvar.
Dagens Kram går till Ruth.
Min trogna Arbetskamrat.
Kom Igen å ring Skandinavien, Vi är Redo !
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar